Uppdaterad 3 oktober 2025
Skatteåterbäring
Skatteåterbäring är en återbetalning från Skatteverket till dig som har betalat för mycket skatt under ett inkomstår. Det kan bero på att din arbetsgivare dragit för mycket skatt från din lön, att du haft avdragsgilla kostnader som räntekostnader på lån, eller att du haft andra avdrag som inte beaktades i den preliminära skatten.
Artikelns innehåll
När kommer skatteåterbäringen 2025?
Om du har godkänt din deklaration utan ändringar eller tillägg senast den 2 maj 2025, betalas din skatteåterbäring ut mellan den 3 och 5 juni 2025.
När du får din skatteåterbäring 2025 beror på när och hur du deklarerar, samt om du gör ändringar eller tillägg i deklarationen. Här är de viktigaste datumen att hålla koll på:
- 2 mars 2025: Sista dagen att skaffa en digital brevlåda (t.ex. Kivra, Digimail eller Min Myndighetspost) för att få deklarationen digitalt mellan 3–7 mars. En digital brevlåda ger dig tidigare åtkomst till deklarationen och möjlighet att deklarera snabbare.
- 3–7 mars 2025: Skatteverket skickar ut deklarationen digitalt till dig med digital brevlåda. Om du inte har en digital brevlåda kan du se deklarationen som PDF på Skatteverkets hemsida från 7 mars (kräver e-legitimation som Mobilt BankID).
- 17 mars–15 april 2025: Pappersdeklarationer skickas ut till din folkbokföringsadress om du inte har en digital brevlåda. Uppdatera din folkbokföringsadress senast 27 februari 2025 om den har ändrats.
- 18 mars 2025: Deklarationen öppnar i Skatteverkets e-tjänst och app. Du kan börja deklarera digitalt med e-legitimation, även om du inte fått pappersdeklarationen.
- 2 april 2025: Sista dagen att godkänna deklarationen digitalt utan ändringar eller tillägg (t.ex. bilagor för försäljning av bostad eller aktier) för att få skatteåterbäring mellan 8–11 april. Godkänn via Skatteverkets app, e-tjänst, SMS (med personlig kod från deklarationen) eller telefon (0771–567 567).
- 8–11 april 2025: Skatteåterbäring betalas ut till dig som godkänt deklarationen digitalt utan ändringar senast 2 april och anmält ett bankkonto. Slutskattebeskedet skickas ut i samband med utbetalningen. Om du har skulder hos Kronofogden kan pengarna föras över till dem före 5 april.
- 2 maj 2025: Sista dagen att lämna in deklarationen (digitalt eller på papper) utan anstånd. Sena deklarationer utan anstånd kan leda till en förseningsavgift på 1 250 kronor (dubblas efter tre månader, tredubblas efter fem). Personer över 65 år slipper förseningsavgift i vissa fall, men undantag kan gälla.
- 3–5 juni 2025: Skatteåterbäring betalas ut till dig som deklarerat senast 2 maj (med eller utan ändringar). Slutskattebeskedet skickas ut 2–6 juni. Skulder hos Kronofogden kan föras över före 1 juni.
- Augusti 2025: Skatteåterbäring betalas ut till dig som haft anstånd med deklarationen (t.ex. via en redovisningsbyrå) eller inte deklarerat tidigare. Detta gäller även personer födda 2005 eller tidigare som inte behöver deklarera men har skatt att få tillbaka.
- 12 december 2025: Skatteåterbäring betalas ut till dig med sena eller komplexa deklarationer, t.ex. utan skatteregistrering i Sverige.
Hur fungerar processen för skatteåterbäring?
När du lämnar in din inkomstdeklaration granskar Skatteverket dina inkomster, avdrag och den skatt du betalat under året. Baserat på detta räknar de ut din slutgiltiga skatt. Om den preliminära skatten du betalat (via lön, egenföretagande eller andra källor) är högre än den slutgiltiga skatten, får du tillbaka mellanskillnaden som skatteåterbäring. Om den är lägre, får du kvarskatt som ska betalas tillbaka till Skatteverket.
För att få skatteåterbäringen utbetald automatiskt måste du ha anmält ett bankkonto till Skatteverket via deras e-tjänst eller app. Om du inte har anmält ett konto, eller om återbäringen är under 100 kronor, blir pengarna kvar på ditt skattekonto tills du begär utbetalning eller beloppet når minst 100 kronor.
Vad är skatteåterbäring?
Skatteåterbäring är pengar du får tillbaka från Skatteverket om du har betalat mer skatt än vad som krävs för inkomståret (kalenderåret, januari–december). Detta kan exempelvis hända om:
- Arbetsgivaren dragit för mycket skatt: Din arbetsgivare drar preliminärskatt baserat på en uppskattning av din inkomst. Om den faktiska inkomsten är lägre eller om du har rätt till avdrag, kan du ha betalat för mycket skatt.
- Ränteavdrag: Om du har lån (t.ex. bolån eller privatlån) kan du göra avdrag för räntekostnader, vilket kan leda till ett underskott av kapital och därmed skattereduktion. För 2025 kan du dra av 30 % av räntekostnader upp till 100 000 kr och 21 % för belopp däröver. Notera att från och med inkomståret 2025 (deklaration 2026) minskar möjligheten till ränteavdrag för lån utan säkerhet, och från inkomståret 2026 (deklaration 2027) försvinner dessa avdrag helt.
- Andra avdrag: Avdrag för resor till och från arbetet, rot- och rutavdrag, eller avdrag för försäljning av bostad med förlust kan också påverka din slutliga skatt.
- Övriga inkomster: Om du har sålt aktier, fonder eller en bostad med förlust, eller haft låga inkomster, kan detta minska din skatt.
Motsatsen till skatteåterbäring är kvarskatt (eller restskatt), vilket innebär att du betalat för lite skatt och måste betala tillbaka mellanskillnaden. Kvarskatt kan uppstå om du exempelvis sålt en bostad eller värdepapper med vinst, eller haft extrainkomster som inte skattats korrekt.
Skatteåterbäringen är alltså ingen inkomst, utan en återbetalning av skatt du redan betalat. Den kan inte räknas som inkomst vid exempelvis ansökan om studiemedel från CSN, men om du har skulder hos Kronofogden kan skatteåterbäringen användas för att betala dessa skulder innan utbetalning sker.