Ränteavdrag – så fungerar det
Av: Hittalanet.se, Uppdaterad: 2025-01-03
Kort om ränteavdraget
Ränteavdraget eller räntereduktion som det också kallas innebär förenklat att staten betalar tillbaka 30 % av alla räntekostnader du haft under året upp till 100 000 kr. Om du haft räntekostnader som överstiger 100 000 kr betalar staten tillbaka 21 % av den summa som överstiger 100 000 kr.
Viktigt: Nya regler för 2025 – ränteavdrag för blancolån försvinner gradvis
Från och med 2025 blir endast 50 % av räntekostnaderna för blancolån avdragsgilla. År 2026 slopas rätten till ränteavdrag helt för denna typ av lån.
Lån med säkerhet, såsom bolån och billån, påverkas inte av förändringen och kommer fortfarande att ge fullt ränteavdrag, precis som tidigare.
Om du haft ränteintäkter, dvs tjänat ränta på en investering eller liknande, under året skall de först räknas bort från dina räntekostnader. Ränteavdraget gäller alltså för de räntekostnader som blir kvar efter att eventuella ränteintäkter räknats bort, dvs räntenettot.
Du har räntekostnader under året på 60 000 kr
Du har ränteintäkter på 10 000 kr under året
Ditt räntenetto = 60 000 – 10 000 = 50 000 kr
Ränteavdraget = du får tillbaka 30 % av räntenettot
0,3 x 50 000 = 15 000 kr
Om du under året betalat in 150 000 kr i skatt på din lön från ditt arbete så kan du alltså dra av 15 000 kr från de 150 000 kronorna när du deklarerar. Det innebär att du får tillbaka 15 000 kr i skatteåterbäring.
Nästan alla svenska banker och långivare skickar in alla uppgifter om dina räntekostnader till Skatteverket så det brukar stå förtryckta i din deklaration.
Gäller i princip alla typer av lån
Räntereduktion / ränteavdrag och det innebär att du har rätt att dra av räntekostnader för att minska din skatt att betala (eller öka på den skatt du skall få tillbaka). Detta avdrag gäller för nästan alla typer av lån (det gäller dock inte för CSN-lån).
Ränteavdraget har länge varit omdiskuterat och kritiserat, bland annat för att det inte balanseras gentemot motsvarande skatteintäkter och på sätt kan bli en oväntad och oförutsägbar kostnad för staten. Ränteavdragets ursprungliga tanke var att underlätta för människor att köpa bostad, men många menar att syftet spelats ut idag.
Men för privatpersoner så är ränteavdraget en möjlighet att låna till exempelvis bostad med ett större lån då lånekostnaderna är lägre än vad de egentligen skulle vara.
21 procents avdrag för ränteutgifter över 100 000 kr
Något som du också bör känna till är att om du betalar över 100 000 kr i räntekostnader så blir avdraget 21% av belopp över 100 000. Du får naturligtvis det 30% avdraget på summor upp till hundratusen.
Om ni är flera som står på lånet så kan det vara bra med en skatteplanering så att ni förväg kan planera hur ni mest effektivt kan ta tillvara på räntereduktionen. Med det menar vi att ni fördelar räntekostnaderna mellan alla som står på lånet.
Avdragsgill ränta
All ränta är avdragsgill, men det måste minst vara 1000 kr och då får du dra av det belopp som överstiger 1000 kr.
Det som räknas till ränta är den kostnad för förtidsinlösen av lån, checkräkningskredit, kredittillägg och när du räknas som skatteskyldig låntagare vid ett byggnadskreditiv med ränta och avgift.
Det är viktigt att kunna skilja mellan ränta och förvaltningsavgifter. Du deklarerar för dessa på olika sätt och olika regler gäller.
Exempel på förvaltningsavgifter är expeditionskostnader och avbeställningstillägg vid lån och avbetalningsköp. Det är också kontokortsavgifter, aviavgifter, och garantiavgifter för förmedlingslån eller notariatlån. För dessa gäller andra regler och du kan inte dra av dem.
Andra ej avdragsgilla avgifter
De avgifter som inte är alls är avdragsgilla är låneuppläggningsavgift för lån, ränta på studielån hos CSN, kostnad för gravationsbevis eller pantbrev.
Det gäller också bankgarantiavgift, kostnader för kreditundersökning, räntegarantiavgift och även ränta som lagts till en skuld.